söndag 16 september 2012

Dansare är klumpiga

Ja, så är det enligt min fru. Jag har erfarit vid flera tillfällen att det definitivt gäller henne. Inte bara ramlar hon alltför ofta, men hon vet tydligen inte hur man faller utan att göra sej illa. Egentligen är det ganska konstigt. Dansare är ju atleter, och jag har haft många tillfällen att se vad hon kan göra på en scen. Borta från scenen är det som sagt en helt annan sak.

För ca tio dagar sen fick jag en nytt, otäckt exempel. Hon gick nerför trappan sent på kvällen, efter att hon tagit ut kontactlinserna (heter de så på svenska?). I stället hade hon läsglasögonen på sej. När hon hade två-tre steg kvar trodde hon att hon hade nått golvet. Resultatet blev att hon föll och slog huvudet i golvet. För en gångs skull hade jag gått och lagt mej först, och jag väcktes av hennes rop på hjälp. Där låg hon, blödande från mun och näsa, och ena ögat började svullna. Eftersom hon aldrig förlorade medvetandet, och verkade helt klar, bestämde vi oss för att inta fara till sjukhuset. Hon tog ledigt från jobbet resten av veckan, men när det fortfarande gjorde ont efter några dagar, tyckte vi det var bäst att besöka sjukhuset. På vägen dit skämtade vi om att vi antagligen skulle förhöras. Hennes skador såg nog ut som om hon blivit misshandlad. Tydligen ser jag ganska ofarlig ut, för det blev inga frågor.

Däremot blev det några svar. Hon har en fraktur på ‘orbital bone floor’. Jag har inte lyckats hitta vad det heter på svenska. I morgon ses hon av en specialist, för att få reda på om det är något som läks av sej själv, eller om det blir fråga om en operation. Vi hoppas naturligtvis på det förra.

Fotot är från TIME magazine, ur en recension av en musical hon hade en av de två huvudrollerna i.

Inga kommentarer: