torsdag 30 november 2006
Frukost
Har just skjutsat 17 till skolan. Sitter vid köksbordet med Los Angeles Times, starkt kaffe, knäckebröd (är det politiskt inkorrekt att köpa Wasa?) med ost, kollar e-mail, bloggar, läser svenska tidningar online, morgonprogram på TV. Med andra ord en helt vanlig morgon.
onsdag 29 november 2006
SAT-resultat
Resultatet från 17s senaste (och sista) SAT test kom i dag. För er som fortfarande bor i Sverige, är det ett test som elever i high school tar, som skickas till dom universitet man ansöker till. Det består av tre delar, Critical Reading, Math, Writing. Han har haft 790 poäng (av 800 möjliga) på matte-delen varje gång han har tagit testet, och den här gången trodde han att han skulle få 800. När vi kollade resultatet online, såg vi genast 800, men inte i matte! På nåt vis lyckades han gå från 690 på 'Writing'-delen till 800. Nu har han totalt 2350 av 2400 möjliga. Han visar ju inte ofta att han är 'excited', men det var han klart. Det är ju faktiskt vi också. Testresultaten är ju inte så viktiga som dom brukade vara, men det här kan ju bara hjälpa.
lördag 18 november 2006
Collegeansökan
Ett stort steg avklarat i collegeansökanprocessen. Alla rekommendationsbrevsformulär (älskar svenska språket - man kan i stort sett göra ord hur långa som helst) gavs till lärarna och "the college counselor". Vi hade tänkt minska antalet college till 15, men det gick helt enkelt inte. Det blev 25 till slut. Satt uppe till klockan tre för att få det klart. Formulären måste lämnas med frankerade och adresserade kuvert, och en del av skolorna hade speciella krav på kuvertstorlek, osv. Nu har jag i stort sett inte mycket mer jag kan hjälpa till med. Resten måste 17 göra. Dom flesta skolorna accepterar "The Common Application" så han behöver bara fylla i en - online. Sen har förstås alla skolor sin egen addering, med en uppsats och annat. Sen får vi hoppas att sista SAT-provet gick bra - får resultatet om ett par veckor - och att han lyckas hålla betygen uppe, ett närmast omöjligt schema till trots. Dom flesta "seniors" i high school har en "free period" varje dag. Inte bara har 17 inte det, han har sen två "independent study projects" som möts på lunchtid. Sen tar han en klass i Linear Algebra online med Stanford University.
AP Physics
AP US Government/Politics
AP Statistics
Urban Sociology
Senior Composition/Literature
Music Theory - Harmony and Arranging
Senior Seminar in Ethics
AP Latin Literature - Ovid
Organic Chemistry
Linear AlgebraDet betyder nog ganska lite om man inte känner till American high schools.Sen måste vi fylla i alla möjliga formulär i januari för att ansöka om bidrag. Ganska konstigt hur det funkar - kostnaderna per år ligger mellan 40 och 50 tusen $ per år - men sen får majoriteten av elever ordentlig ekonomisk hjälp för att klara av det. Därför blir det för många billigare att gå på ett dyrt privat college än att gå på ett "public university" som UCLA, UC Berkeley, etc. Förhoppningsvis har 17 några skolor att välja mellan efter att dom skickat sina svar i April.
AP Physics
AP US Government/Politics
AP Statistics
Urban Sociology
Senior Composition/Literature
Music Theory - Harmony and Arranging
Senior Seminar in Ethics
AP Latin Literature - Ovid
Organic Chemistry
Linear AlgebraDet betyder nog ganska lite om man inte känner till American high schools.Sen måste vi fylla i alla möjliga formulär i januari för att ansöka om bidrag. Ganska konstigt hur det funkar - kostnaderna per år ligger mellan 40 och 50 tusen $ per år - men sen får majoriteten av elever ordentlig ekonomisk hjälp för att klara av det. Därför blir det för många billigare att gå på ett dyrt privat college än att gå på ett "public university" som UCLA, UC Berkeley, etc. Förhoppningsvis har 17 några skolor att välja mellan efter att dom skickat sina svar i April.
onsdag 15 november 2006
Trött tonåring
17 kom hem från Reed College i morse. Det var meningen han skulle gå direct till skolan, men han var så trött att det var ingen ide. Han somnade i bilen på väg från flygplatsen. Reed var OK, men nu är det University of Chicago som är nummer 1 på listan.
måndag 13 november 2006
En idiotisk chef - hur sällsynt!!!
Det här skolåret har frun fått så mycket elakt skit från sin chef, att det slutligen blev för mycket. Förra tisdagen gick hon till doktorn, som har sjukskrivit henne tills vidare. Samtidigt är det många föräldrar som har kontaktat skolmyndigheterna och politikerna som är ansvariga för skolan, och försöker få dom att förstå hur dåligt det här är för eleverna. Det idiotiska är att hennes chef inte har en chans att klara jobbet utan fruns hjälp. Vi får se hur mycket byråkraterna förstår, och vad dom är villiga att göra. Blir det inte nån lösning så har flera föräldrar som är advokater erbjudit att ställa upp gratis. Dom har sagt att det inte ska vara nån svårighet att åtminstone få betalt för året ut utan att jobba. Dom nämner också skadestånd, eftersom det bara blir värre och värre. Det är ju inte precis vad frun vill. Hon vill bara göra allt för att ha ett underbart program för eleverna. Så har det ju varit i dom över 20 år som hon har jobbat vid skolan. Från 1999 till 2003 var hon ju helt ansvarig för dansavdelningen, och den har aldrig fungerat så bra. Efter omorganisationen har det bara blivit värre och värre. Vi behöver sannerligen inte klaga över att det aldrig händer nånting!
Andrea Boccelli
Vi fick just veta att vår vän Nita ska sjunga med Andrea Boccelli på några föreställningar. Jättehäftigt! Hoppas vi får en chans att se en show. Vet inte än var eller när föreställningarna är.
Reed College - igen!!
Fars Dags gratulationer till alla pappor i Sverige! Så åkte 17 till Reed College i Portland, Oregon tidigt, tidigt i morse. Och United Airlines förlorade inte bagaget! Kanske United kan ge Delta Airlines lektioner? Än så länge är Reed favoriten av alla skolor på listan. Han kommer tillbaka tisdag morgon, och då får vi se om det fortfarande är så. Det lär ska bli regn hela tiden han är där. Vi får se hur en pojke från Kalifornien tycker om det... Sen på torsdag måste vi ge formulären för rekommendationsbreven till de två lärare som han har valt att skriva dom. Innan dess måsta vi minska listan från nuvarande 30 skolor till allra högst 20. Det ska bli skönt när det är gjort. Har varit svårt att få ned listan i storlek. Eftersom vi är väldigt beroende av vad dom kommer att erbjuda financiellt, känns det som om man tar bort en chans, för varje skola som slopas. Alla skolor på listan är ju bra. Vid det här laget är det mest fråga om var 17 kommer att känna sej hemma i fyra år. För alla som bor i Sverige måste allt det här vara rena grekiskan. Vi har tur att 17 går på en privatskola, med alla resurser som följer med. Eleverna får ju hjälp på ett sätt som är helt omöjligt för 'public schools'. Får hoppas att vi kommer ihåg det mesta när det är dags för 15.
fredag 6 oktober 2006
Resväskan är hemma!
Jo, det är verkligen sannt. Den kom fram i kväll.
Bokade just resan till Amherst för 17. Han åker dit den 21:a oktober.. Och med United!!!!! Inte Delta den här gången, gudskelov!!!
Bokade just resan till Amherst för 17. Han åker dit den 21:a oktober.. Och med United!!!!! Inte Delta den här gången, gudskelov!!!
torsdag 5 oktober 2006
Mer om Delta
Nu står det på Delta Airlines web site att dom ska leverera resväskan mellan 8 på morgonen och 8 på kvällen 3:e oktober. Enda problemet är att i dag är det den 4:e, och klockan är nästan halv elva på kvällen.
måndag 2 oktober 2006
Hurra för Delta - inte!
Resväskan kom äntligen fram till Washington University – efter att 17 redan åkt hem. Vi får se hur lång tid det tar innan vi får se den hemma.
Delta Airlines – kan det bli värre?
Nu är 17 på flygplanet, på väg tillbaka till Los Angeles. Ringde Delta för att låta dom veta, och för att få bagaget vidarebefordras hem. ”Nej, du måsta vänta på telefon medan jag ’undersöker’ – annars kommer det in ett annat samtal, och då kan jag inte undersöka”.
Fem minuter senare – samma gamla information. ”Ring senare i kväll!” Men jag vill inte ringa. Allt jag vill är att få bagaget. ”Kan nån ringa mej när ni vet nånting?” Nej det går inte. Så jag ringer väl i kväll, och när jag sen får samma information, ringer jag ’Corporate Headquarters’ i morgon. Har inga större förväntningar.
Fem minuter senare – samma gamla information. ”Ring senare i kväll!” Men jag vill inte ringa. Allt jag vill är att få bagaget. ”Kan nån ringa mej när ni vet nånting?” Nej det går inte. Så jag ringer väl i kväll, och när jag sen får samma information, ringer jag ’Corporate Headquarters’ i morgon. Har inga större förväntningar.
lördag 30 september 2006
Uruselt, Delta Airlines!!!
Så Delta lovade att bagaget skulle levereras nån gång mellan klockan 8 på morgon o 8 på kvällen. Både 17 och jag ringde några gånger och försökte få lite mera information, men det var föga värt. Sen blev klockan 8, och ingen resväska. ’Den kommer före klockan 10’., Det gjorde den förstås inte. 17 köpte ju en tshirt och en jacka, så han klarade dagen. Men han spelade både ultimate frisbee och football, så han blev ju svettig. Han skaffade inga andra grejor, för dom hade ju lovat....... Nu är alla kläder svettiga, ingenstans att tvätta dom, och klockan 9 på morgon har han en intervju. Nåja, dom kommer väl att komma ihåg honom.
Ytterligare en anledning att tycka illa om företag som flyttar sina ’customer service call centers’ till Indien, Fillipinerna, etc. Har redan flyttat alla konton från Washington Mutual Bank av samma anledning. Det är för jäkligt när man vet mer än dom man ringer för att få information. Svårt nog att bara förstå dom. Flyger aldrig mer med Delta, det är säkert.
Ytterligare en anledning att tycka illa om företag som flyttar sina ’customer service call centers’ till Indien, Fillipinerna, etc. Har redan flyttat alla konton från Washington Mutual Bank av samma anledning. Det är för jäkligt när man vet mer än dom man ringer för att få information. Svårt nog att bara förstå dom. Flyger aldrig mer med Delta, det är säkert.
fredag 29 september 2006
Delta Airlines – ALDRIG IGEN!
Klockan är tio i St. Louis – fortfarande inget bagage. Det ska levereras nån gång mellan åtta på morron och åtta på kvällen. Vilken underbar service! Ringde för att få reda på hur 17 kan få tillbaka pengar för sånt han behöver innad dess. Snackade med nån kille i Indien, som knappt förstod engelska. Om bagaget kommer fram inom 24 timmar från framkomsten bryr dom sej helt enkelt inte. Det ska bli en väldigt kall dag i helvetet innan vi använder Delta igen – även om dom andra antagligen fungerar likadant.
Sömndepriverad II
Det har varit ett par ganska jobbiga veckor. Förra veckan hade en storpamp kallat till möte på tisdag morgon, och då fick man ju bara acceptera, även om det betydde att jag jobbade 18 timmar den dan. Resten av veckan var man mest som en zombie.
Sen kom då den här veckan. 17 skulle åka till Washington University in St. Louis på torsdag. Fram till tisdag trodde han att han skulle åka på fredag. Det betydde att alla läxor för torsdag och fredag måste klaras av på tisdag. Sen var det också två tentor som han måste ta på tisdag och onsdag i stället for torsdag och fredag. Har han ju inget ’free track’, som annars skulle användas för sånt. Sen var det också en uppsats som skulle skrivas för att ansöka till ett besöksprogram till Reed College, nummer ett på favoritlistan. Slutresulatet var faktisk ganska bra, vilket är otroligt med tanke på hur trött han var. När jag gick till sängs klockan två på onsdagsmorgon, var han fortvarande vaken och försökte ’finish’ allt hemarbete för torsdag och fredag. Sen väckte jag honom klockan sex, när jag åkte till jobbet. Inte konstigt att han somnade i en klass, och öppnade ögonen för att se alla titta på honom. Sen var det dags för back-to-school night på onsdagskväll. När vi sen kom hem, var det meningen att 17 skulle ha alla kläder för resan färdiga för att packas. Jaså, var allting fortfarande i hans ’dirty clothes hamper’? Då var det bara att börja tvätta kläder (vid tiotiden på kvällen). 17 var så trött att han inte visste skillnaden mellan höger och vänster, så han var inte mycket hjälp. Jag gick till sängs klockan två, frugan vid tre. Sen fick jag vakna klockan 4, för att skjutsa honom till flygplatsen. Kom hem och sov till halv tolv.
17 hade inte mycket tid att byta plan i Salt Lake City, och eftersom flygplanet var sent, var nästa flygplan redan kart för avgång. Tursamt nog lät dom 17 och ett par fler passagerare komma med. Så kom han då fram till St. Louis. Bagaget bestämde sej för att åka till Cincinnati. Förhoppningsvis har det levererats vid det här laget. Vi har ingen aning, eftersom 17 aldrig hör av sej när han är borta. Han kommer inte att förstå hur det känns innan han har egna barn i universitetsåldern. Hoppas att han tycker om universitetet.
I morgon har vi ett möte med hans ’college counselor’. Ska bli intressant.
14 passade på att bli 15 i tisdags. Anordnar bowlingparty för tjugo kompisar nästa helg.
Av nån konstig anledning börjar jag få för mej att livet i Sverige är bra mycket enklare än i USA. Och det har tagit över trettio år att lista ut det!?
Sen kom då den här veckan. 17 skulle åka till Washington University in St. Louis på torsdag. Fram till tisdag trodde han att han skulle åka på fredag. Det betydde att alla läxor för torsdag och fredag måste klaras av på tisdag. Sen var det också två tentor som han måste ta på tisdag och onsdag i stället for torsdag och fredag. Har han ju inget ’free track’, som annars skulle användas för sånt. Sen var det också en uppsats som skulle skrivas för att ansöka till ett besöksprogram till Reed College, nummer ett på favoritlistan. Slutresulatet var faktisk ganska bra, vilket är otroligt med tanke på hur trött han var. När jag gick till sängs klockan två på onsdagsmorgon, var han fortvarande vaken och försökte ’finish’ allt hemarbete för torsdag och fredag. Sen väckte jag honom klockan sex, när jag åkte till jobbet. Inte konstigt att han somnade i en klass, och öppnade ögonen för att se alla titta på honom. Sen var det dags för back-to-school night på onsdagskväll. När vi sen kom hem, var det meningen att 17 skulle ha alla kläder för resan färdiga för att packas. Jaså, var allting fortfarande i hans ’dirty clothes hamper’? Då var det bara att börja tvätta kläder (vid tiotiden på kvällen). 17 var så trött att han inte visste skillnaden mellan höger och vänster, så han var inte mycket hjälp. Jag gick till sängs klockan två, frugan vid tre. Sen fick jag vakna klockan 4, för att skjutsa honom till flygplatsen. Kom hem och sov till halv tolv.
17 hade inte mycket tid att byta plan i Salt Lake City, och eftersom flygplanet var sent, var nästa flygplan redan kart för avgång. Tursamt nog lät dom 17 och ett par fler passagerare komma med. Så kom han då fram till St. Louis. Bagaget bestämde sej för att åka till Cincinnati. Förhoppningsvis har det levererats vid det här laget. Vi har ingen aning, eftersom 17 aldrig hör av sej när han är borta. Han kommer inte att förstå hur det känns innan han har egna barn i universitetsåldern. Hoppas att han tycker om universitetet.
I morgon har vi ett möte med hans ’college counselor’. Ska bli intressant.
14 passade på att bli 15 i tisdags. Anordnar bowlingparty för tjugo kompisar nästa helg.
Av nån konstig anledning börjar jag få för mej att livet i Sverige är bra mycket enklare än i USA. Och det har tagit över trettio år att lista ut det!?
tisdag 19 september 2006
Valet
Har hopp att regimändringen i Sverige kan bli en bra sak, samtidigt som jag befinner mej ganska långt till vänster i USA. Antingen är det en otrolig skillnad mellan det politiska spektrumet (spektrat?) i Sverige och USA (det vet jag ju faktiskt redan), eller också vet jag för lite om svensk politik. Kanske båda?
Etiketter:
Amerikansk politik,
Svensk politik
måndag 18 september 2006
Politik
Valet ser ut att gå alliansens väg. Man känner sej ganska ovetande till vad det betyder. Efter trettitvå år i USA hjälper det inte hur mycket man än läser svenska tidningar på webben varje dag. Man vet helt enkelt inte hur det är att bo i Sverige. Däremot vet man helt klart vilken oerhörd katastrof det är för USA och resten av världen att ha republikanerna vid makten i USA. Och sen har vi ju Arnold i Kalifornien. Man undrar ibland hur sånt kan hända.
Cirque du Soleil
Besök i går till Claremont McKenna College. 17 tyckte om det mesta, speciellt maten. Försöker ju göra listan mindre, men i stället växer den bara. Just nu består den av över 20 universitet. I dag far vi på en presentation för Johns Hopkins University. Dom är ännu inte på A-listan.
14 spelade basket i går med ett nytt lag. Har inte sett honom spela på ett par månader. Passningsspelet imponerade. Han fejkar sina passningar så bra att medspelarna inta alltid är redo.
Cirque du Soleil i kväll! Det ska bli jättekul.
14 spelade basket i går med ett nytt lag. Har inte sett honom spela på ett par månader. Passningsspelet imponerade. Han fejkar sina passningar så bra att medspelarna inta alltid är redo.
Cirque du Soleil i kväll! Det ska bli jättekul.
lördag 16 september 2006
Sömndepriverad!
Brevbäraren var just här med posten. 13 brev eller annat från olika colleges för 17, och 4 räkningar för oss.
Äntligen är det fredag! 14s skola börjar 6.45 på morgonen, 17 börjar klockan 8, och jag jobbar 2-11. Båda måste skjutsas till skolan, eftersom dom annars måste vakna mitt i natten. Även om frugan skjutsar 14, och hur man än vänder på pusselbitarna får man inte en bild med tillräckligt sömn. På lördag får man sova! Aj sjutton – i morgon kör vi till Claremont College för ett besök. Måste vakna vid sextiden som vanligt.
Äntligen är det fredag! 14s skola börjar 6.45 på morgonen, 17 börjar klockan 8, och jag jobbar 2-11. Båda måste skjutsas till skolan, eftersom dom annars måste vakna mitt i natten. Även om frugan skjutsar 14, och hur man än vänder på pusselbitarna får man inte en bild med tillräckligt sömn. På lördag får man sova! Aj sjutton – i morgon kör vi till Claremont College för ett besök. Måste vakna vid sextiden som vanligt.
fredag 15 september 2006
Skottlossning
Skottlossning med dödligt resultat vid skolan där 14 skulle ha gått. Då känns det bra att vi lyckades flytta honom till en annan skola.
torsdag 14 september 2006
Universitetsansökan - American style
Att välja universitet är en helt annan process i USA än i Sverige. 17 går nu sista året i high school, och vi närmar oss det crescendo som består av att äntligen skicka in ansökningar, fylla i massor av blanketter för ekonomiska bidrag, och sen vänta på att få höra Ja eller Nej från skolorna.
Eftersom 17 har haft väldigt bra resultat på diverse standardiserade test, har han blivit bombarderad av broshyrer från minst hundra olika college med början för ungefär två år sen. (det har blivit så mycket att brevbäraren undrade) Och sen att välja.........och hoppas att i slutet av processen också bli vald...........
Vi har två listor. 17s favoritlista består av, i ungefärlig prioritetsordning, Reed College i Portland, Oregon, Washington University in St. Louis, University of Chicago, Carleton College i Northfield, Minnesota. Min lista består av ett femtiotal olika universitet, som all är bra. Problemet är att 17 inte får ta bort en skola från listan utan att förklara varför, och då måste han ju ta tid från datorspel och dylikt.
Antalet timmar som gått åt till denna process är oräkneliga, och det återstår många till. Läsa broshyrer, söka information på internet, begära mer information, gå på intervjuer, informationsmöten, besöka olika skolor. I fjol åkte vi till Stanford, Berkeley, UC Santa Cruz, och i år har vi varit på USC. Claremont College står på schemat för lördag. Många använder semestern för att flyga omkring och besöka skolor, och det kan ju bli ganska dyrt. 17 har ju fördelen att han tillhör en minoritet (och at than är väldigt smart). Många skolor skulle bli fulla av vita studenter med rika föräldrar, om dom inte jobbade hårt på att rekrytera medlemmar av olika minoritetsgrupper. Hittills har 17 besök planerade till Amherst College, Swartmore College och Washington University in St. Louis. Alla tre betalar för hela besöket, inkluderande flygbiljetten. Vi väntar fortfarande på att få höra från några andra skolor med liknande program.
Och sen var det uppsatsen...........att i fem hundra ord föklara varför just du borde bli vald att gå på en skola. Nu finns det nåt som heter ’Common Application’, vilket betyder att man kan använda samma ansökan till de flesta universiteten. Men vänta...........inte så snabbt........man måste sen skicka ett supplement till varje skola, ofta med en, eller två, eller tre fler kortare uppsatser.
Många föräldrar skickar sina ungdomar på kurser.......för att lära sej ta test, för att lära sej att skriva uppsatser, för att lära sej hur man beter sej på intervjuer.......det verkar vara en hel industri. Sen finns det ju dom som helt enkelt betalar nån annan att skriva uppsatsen. Förhoppningsvis märks det.
Dom första ansökningarna ska vara inne i November. Innan dess måste man prata med lärare angående rekommendationer, ge dom blanketter med kuvert för att skicka till alla skolor man ansöker till, ge formulär till skolan för att rapportera betyg. Sen måste man ha dom flesta av resten av ansökningarna inne före årslutet. Sen väntar man, medans man måsta fylla i skatte deklarationen tidigt, så att man kan skicka en kopia till skolorna.
I början av april får man sen veta vilka skolor (förhoppningsvis) man har kommit in på, och sen måste man svara före första maj. Svaret kommer ju mycket att styras av hur mycket skolan ger i stipendium. Kostnaden per år ligger mellan 40 och 50 tusen dollar för dom flesta skolorna. Helt otroligt! Sen har man då en sommar för föräldrarna att försöka förstå att deras lilla baby är färdig att flytta hemifrån. Men det är en annan historia...........................
Eftersom 17 har haft väldigt bra resultat på diverse standardiserade test, har han blivit bombarderad av broshyrer från minst hundra olika college med början för ungefär två år sen. (det har blivit så mycket att brevbäraren undrade) Och sen att välja.........och hoppas att i slutet av processen också bli vald...........
Vi har två listor. 17s favoritlista består av, i ungefärlig prioritetsordning, Reed College i Portland, Oregon, Washington University in St. Louis, University of Chicago, Carleton College i Northfield, Minnesota. Min lista består av ett femtiotal olika universitet, som all är bra. Problemet är att 17 inte får ta bort en skola från listan utan att förklara varför, och då måste han ju ta tid från datorspel och dylikt.
Antalet timmar som gått åt till denna process är oräkneliga, och det återstår många till. Läsa broshyrer, söka information på internet, begära mer information, gå på intervjuer, informationsmöten, besöka olika skolor. I fjol åkte vi till Stanford, Berkeley, UC Santa Cruz, och i år har vi varit på USC. Claremont College står på schemat för lördag. Många använder semestern för att flyga omkring och besöka skolor, och det kan ju bli ganska dyrt. 17 har ju fördelen att han tillhör en minoritet (och at than är väldigt smart). Många skolor skulle bli fulla av vita studenter med rika föräldrar, om dom inte jobbade hårt på att rekrytera medlemmar av olika minoritetsgrupper. Hittills har 17 besök planerade till Amherst College, Swartmore College och Washington University in St. Louis. Alla tre betalar för hela besöket, inkluderande flygbiljetten. Vi väntar fortfarande på att få höra från några andra skolor med liknande program.
Och sen var det uppsatsen...........att i fem hundra ord föklara varför just du borde bli vald att gå på en skola. Nu finns det nåt som heter ’Common Application’, vilket betyder att man kan använda samma ansökan till de flesta universiteten. Men vänta...........inte så snabbt........man måste sen skicka ett supplement till varje skola, ofta med en, eller två, eller tre fler kortare uppsatser.
Många föräldrar skickar sina ungdomar på kurser.......för att lära sej ta test, för att lära sej att skriva uppsatser, för att lära sej hur man beter sej på intervjuer.......det verkar vara en hel industri. Sen finns det ju dom som helt enkelt betalar nån annan att skriva uppsatsen. Förhoppningsvis märks det.
Dom första ansökningarna ska vara inne i November. Innan dess måste man prata med lärare angående rekommendationer, ge dom blanketter med kuvert för att skicka till alla skolor man ansöker till, ge formulär till skolan för att rapportera betyg. Sen måste man ha dom flesta av resten av ansökningarna inne före årslutet. Sen väntar man, medans man måsta fylla i skatte deklarationen tidigt, så att man kan skicka en kopia till skolorna.
I början av april får man sen veta vilka skolor (förhoppningsvis) man har kommit in på, och sen måste man svara före första maj. Svaret kommer ju mycket att styras av hur mycket skolan ger i stipendium. Kostnaden per år ligger mellan 40 och 50 tusen dollar för dom flesta skolorna. Helt otroligt! Sen har man då en sommar för föräldrarna att försöka förstå att deras lilla baby är färdig att flytta hemifrån. Men det är en annan historia...........................
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)