Fjortonåringens (i fortsättningen kallad 14) liv har dom senaste två, tre åren handlat mer och mer om basketball. Både han och sjuttonåringen (i fortsättningen kallad 17) spelade ju på skollaget i Mirman varje år, men det var ju inte precis en skola där sport var prioriterad. Sen deltog dom ju i en sommarliga varje år på YMCA sen dom var 7-8 år, plus ett annat basket-läger med början ett år eller så senare. Efter ett par år började vi snabbt se att 14 faktiskt har talang för basket (och idrott i allmänhet). Svårt att förstå var det kommer ifrån, men det är i alla fall där. Han provade på ett ’traveling team’ när han var åtta, men valde själv att hoppa av efter en säsong. På sommaren 2005 ville han åka till ett mer allvarligt basketläger, så vi tillbringade en vecka i Palo Alto. 14 spelade basket på Stanford University hela veckan, medan 17 och jag passade på att besöka Stanford, University of California at Berkeley och UC Santa Cruz. (det är ju snart dags för honom att välja college). Där fick 14 se at than inte hade nån svårighet att hänga med, och det hjälpte nog också att hans lag vann deras åldersgrupp. Väl tillbaka från Stanford var det dags för det årliga (och sista) sommarlägret på YMCA. Där var det en coach som värvade honom till sitt lag. Laget hade minst sagt växlande framgång, men 14 lärde sej en hel del. I juni i år fick han en chans att vara med på det veckolånga ’Adidas Junior Phenom 150’ lägret, där ungefär 300 14-15 åringar samlades från hela USA. 14 fick nu se en helt annan nivå av spel (och längd! – det var kanske 25-35 killar som var kortare än han är). Det vimlade av ’scouts’ för olika college, och bevakades också av ESPN.
Sen är det ju också dags för 14 att börja high school. Vi kollade in katolska skolor, eftersom dom har väldigt bra sportprogram. Han blev antagen på den vi bestämde oss för, men när vi gick för att registrera honom, kändes det helt enkelt inte ’rätt’. Sen fick vi veta att det går att få tillstånd att gå på Calabasas High School, som ligger i ett annat skoldistrikt, med helt annan kvalitet på skolor. Några dagar senare var allt klart för honom att gå där. Om man sen vill spela basket på skollaget, måste man deltaga i deras basketläger på sommaren. Det skulle vara tre dagars träning per vecka, med matcher en del lördagar. I sex veckor blev det i stället fem dagars träning, och matcher varenda lördag, plus en del söndagar. Frun satte en hel del mil på bilen, för att inte nämna all tid som gick åt. Nåja, 14 hade kul, och det var ett bra sätt för honom att lära känna en massa killar innan skolan börjar. Det äventyret börjar på onsdag, så nu är det slut med att sova på morgonarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar